Så skaffade jag en mandelkvarn som legat i en kökslåda ett antal månader. Med det inköpet BORDE ju ursäkterna tagit slut tycker man, men icke. Jag har väntat och skjutit upp premiärbaket gång på gång.
Så idag när vi kom hem från vår tur ute på stan, så skulle maken och sonen sätta sig med ett tv-spel och då tänkte jag att nu slår jag till! Det får böra eller brista.
Med en kemists noggrannhet och en hjärnkirurgs lätthet på hand skred jag till verket. Mandel maldes, äggvita och socker vispades, florsocker tillsattes och det vispades ännu mer. Sedan i med mald mandel och mer florsocker samt lite rosa färg. Tyvärr håller min visp på att lägga av så äggvitan blev inte fullt så styv som jag hade velat så smeten blev något rinnig. Dessutom blev en plåt inte riktigt bra eftersom kakorna inte var helt hundra torra inunder vilket gjorde att de gick sönder när jag skulle ta loss dem. Jag har dock varit inne på Mia Öhrns sida och läst på (kanske skulle kunna gjort det INNAN jag bakade, men men) och där lärt mig både det ena och det andra som ska praktiseras till nästa gång. För det blir en nästa gång. GARANTERAT. Fyllningen är en smörkräm med hallonsmak.
Efter att ha gett familjen varsin kaka har jag fått väl godkänt från samtliga, så nu är det bara att köra på :) 
Det var inte helt lätt det kan jag villigt erkänna, men nu vet jag precis hur jag ska göra nästa gång för att få till det riktigt bra
4 kommentarer:
Men de ser ju jättebra ut? Jag har sett andra förstaförsök som sett ut som pannkakor...
Katarina: Ha ha ha Ja det förstår jag. Det är inte helt lätt att baka Macarons och jag visar ju så klart de snyggaste i bloggen, men det var å andra sidan inte SÅ svårt som jag trodde att det skulle vara så det kommer att bli fler :)
Du är ju fantastisk! Jag kanske måste gifta mig med dig? Eller, just ja, du är ju upptagen!
Spader: Jo jag är ju upptagen.... men frieriet värmer. Puss på dig.
Skicka en kommentar