På söndagkvällen ringde jag pappa för att höra hur det gick med hans surdeg och naturligtvis för att tala om att min var myyyycket finare än hans och att min bubblade myyyycket finare än vad hans gjorde. (Vi håller på så där min far och jag.) Sedan igår kväll så hade jag plötsligt ett mejl där han lagt ut texten om hur ENASTÅENDE hans surdeg var och att min absolut inte kunde mäta sig med hans. Jag hakade genast på och svarade i bästa Jane Austen anda, att han svåååårligen misstog sig och att hans deg sannerliiiigen inte skulle kunna leva upp till den förträfflighet som min uppvisade, osv. :)
Nu är det lite upp till bevis. Jag är redan igång och bakar med min eller bakar och bakar. Degen på ett halvt egenpåhittat recept, halvt taget ur Leila Lindholms nya bok, står för tillfället i min garderob och jäser. Mjölsorterna jag använt är rågmöjl, rågsikt och lite vetemjölspecial. Eftersom jag älskar bröd med frukt och nötter har jag haft i valnötter, äppelbitar och bitar av fikon och dadlar. Måtte det nu bli bra. Jag har inte vågat titta i garderoben än så det återstår att se, men jag hoppas kunna skära mig en skiva rykande färskt bröd senare ikväll, bre på lite bregott och sedan blunda och njuta.
Bubbeli bubbeli bunken där. Säg vem den bästa surdegen är......