Och korven den har två

Nu ska vi prata korv. Som mamma till en kille på nu 13½ år har jag redan hunnit gå igenom en korvperiod och trodde nog att det värsta var över nu speciellt som dottern är inte så korvfrälst som sonen varit, men efter att ha stiftat bekantskap med korvarna från  Taylors & Jones så inser jag att jag kommer att fortsätta äta korv ett bra tag till. Varmkorv och falukorv har jag ätit så det räcker och blir över (sonens passion under ett par år) och det är absolut inget fel på varken varmkorven eller falukorven, men det är liiiite tråkigt. Så i somras så skulle vi grilla men hittade inget kött som såg kul ut i affären och fick då syn på detta märke. Den gången var det en annan smak och jag minns inte vilken bara att vi hela måltiden var förbluffade över att korv kunde vara så gott.
Förra helgen hittade vi två nya smaker, "Kalv med Karl-Johansvamp" och Salsiccia med parmesanost". Visserligen blev de inte grillade ute eftersom det vräkte ner snö, men jag kan tala om att det inte gjorde det minsta att vi fick steka i vanlig stekpanna. Dessa korvar är SÅÅÅÅ goda! De var båda smakrika och köttstinna med tunt skin att en gradering dem emellan bara känns fånig då det mer handlar om tycke och smak snarare än att en skulle vara bättre än den andra. Min personliga favorit blev Salsccian, men det är nog bara för att den var kryddad med ost och i min värld blir allt som innehåller ost liiiits godare :)
Jag trodde ALDRIG att jag skulle bli en korvförespråkare, men man ska aldrig säga aldrig :)

Chokladbiskvier

Jag ska erkänna det på en gång. Att göra egna biskvier var knappast det lättaste jag gjort. Å andra sidan knappast det svåraste heller. Däremot tar det en del tid i anspråk, så det är inget man ska sätta igång med när man har brådis. Det hade inte jag idag. Lördag och -18 grader ute betyder inomhusdag för min del.

Som sagt börja med att se till att du har ett par timmar över. Sätt ugnen på 180 grader. Man börjar med att baka själva mandelbotten. Det finns massor av olika recept, men eftersom jag vill ha det så likt som på konditori som möjligt så vände jag mig till Jan Hedh, för vägledning. Receptet är i huvudsak hämtat ur hans bok "277 sorters kakor" och framför allt så kan jag genom hans ord gå förbi de värsta fallgroparna. J.H. vet vad han pratar om helt enkelt.

Visserligen blir allt lite krångligare när man följer en mästare, men det blir också rätt. Nu kör vi:

125 g strösocker
2 st äggvitor
250 g mandelmassa (50 socker/50 mandel)

Rör ut sockret med en av vitorna. Tillsätt mandelmassan och blanda till en jämn smet. Tillsätt den andra vitan och fortsätt att blanda till en klumpfri deg. Själv fick jag hjälp av en både ivrig och entusiastisk assistent (dottern).

Klicka ut degen på bakpappersklädda plåtar som kluttar mellan en enkrona och en femkrona i storlek ungefär. Inte större. Baka i 180 grader i 12-14 minuter. De ska få fin färg, men inte bli för mörkbruna. Be någon om hjälp och lyft av bakplåtspappret från plåten och lägg på ett bord eller nått för att svalna.

Nu sätter vi igång med chokladsmörkrämen. Det är helt enkelt en italiensk smörkräm som smaksätts med choklad. Det är lite pyssligt att göra, men oj så värt besväret det är.
75g äggvita
½ tsk pressad citron
175g strösocker
88g vatten
½ vaniljstång
225g smör
Vispa äggvitorna lätta och luftiga tillsammans med citronsaften. Blanda sockret och vattnet i en kastrull. Dela vaniljstången och skrapa ur fröna och lägg allt i kastrullen tillsammans med sockret och vattnet. Nu blir det liiiite knepigare om du inte har en termometer vill säga. Jag trodde jag hade det, men när blandningen kokade och gradtalet började backa ner till 55 grader förstod jag att termometern fått spatt så jag fick feestyla. Du som har en fungerande termometer tar sikte på 122 grader. Själv väntade jag i flera minuter tills det var ett bubblande inferno som var segt i konsistensen och gjorde "trådar" när jag doppade en sked och viftade med den i luften. Ta bort vaniljstången och häll med en smal stråle och under oavbrutet vispande ner sirapen i äggvitan. Fortsätt att vispa tills marängen svalnat. Vispa sedan in bitar av smöret tills allt smör är i och du fått en slät smet, Smält 100g mörk choklad i mikro eller vattenbad och vispa ner det i smörkrämen.

Lossa "kakorna" från pappret och bred på en rejäl klick smörkräm som du formar lite konformat. Ställ kakorna i kylen en stund. (Själv ställde jag ut dem på balkongen medan jag smälte chokladen till toppingen, men det funkar ju inte alla dagar). Smält 200g mörk choklad över ett vattenbad. Ta det från plattan och låt svalna något. Är det för varmt kommer nämligen smörkrämen att smälta och allt blir en enda gegga. Skulle det bli för tjockt kan du ha i en skvätt grädde eller mjölk. Observera då att chokladen kanske inte stelnar helt beroende på hur mycket vätska du tillsatt. Doppa sedan biskvierna i chokladen så att smörkrämen täcks och låt stelna i kylen.

Sätt på kaffe eller tevatten och se fram emot en GOD fikastund :) Lycka till.

Mandelkubb

Ni vet det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Well......... Jag håller inte med. Må hända att det finns kläder som skulle göra att jag inte fryser om jag går ut när det är 8 minus, men nej tack jag är inte intresserad. Istället tycker jag att det är mycket roligare och framför allt skönare att stanna inne och baka lite kakor. Medan familjen diskuterade vilken sort det skulle bli kom jag med förslaget mandelkubb och maken fick nått lyriskt i blicken. För maken är mandelkubb förknippat med barndomsminnen av nybakade kubb med ett glas kall mjölk i köket efter att ha kommit hem från skolan, så mandelkubb fick det bli.

8-10 bittermandlar, som rivs eller mals till mjöl
100 gr mjukt smör
1½ dl strösocker
1 ägg
2 dl gräddfil
2 tsk hjorthornssalt
5½ dl vetemjöl

Sätt ugnen på 225 grader. Rör ihop smör och socker till en jämn smet. Tillsätt ägget, gräddfilen, hjorthornssaltet, mandel och mjölet. Blanda väl. Forma till en rulle på lätt mjölat bakbord, mjöla även händerna då degen är rätt klibbig. Skär ut 20-25 kubbar och lägg ut på bakpappersklädd plåt och tryck kubben något på mitten så att de blir lite avlånga om du vill. Grädda i mitten av ugnen ca 10 minuter.

Kålsallad tusen och en natt

Kålsallad kan ju vara rätt trist eller rätt så mycket bara pizzasallad, men det kan också vara en ljuvlig blandning som är så god att man glömmer bort att äta av "huvudrätten". Idag ska vi äta blodpudding här hemma och till det kräver Fru Choklad att det ska serveras någon form av grönsaker eftersom det annars inte finns något att tugga på så att säga.
En klassiker är ju vitkål med lingonsylt, men det är lite fantasilöst och det går ju att göra lite roligare kålsallad om man bara vill, så till verket.

Börja med att skala en apelsin och dela i bitar. Ta tillvara saften som blir en del av dressingen. Lägg bitarna i en skål. Dela på ett granatäpple och slå ner dem i skålen. (Enklaste sättet är att hålla halvan över skålen och banka på skalet med baksidan av kniven eller med en träsked så lossar kärnorna lätt.) Knäck ett par valnötter och dela nötterna i mindre bitar och strö i salladen. Ta en näve russin och häll i. Pudra över ordentligt med kanel och ringla över lite olja. Blanda runt det hela ordentligt. Ta sedan fram vit eller rödkål, det går lika bra vilket som, och skär i bitar som sedan blandas ner i apelsinröran.

Den här salladen blir bara godare om den får stå ett par timmar, men är väldigt god att sätta tänderna i på en gång också :)

Har du lite fikon eller dadlar över efter julen så kan du slänga i dem också. Det ger bara ännu mer 1000 och en natt känsla till salladen.

Fru Choklad testar

Ända sedan jag såg reklamen med en ursnygg Uma Thurman med en gigantisk ros i håret sippa på en av Schweppes "Mix & serve" har jag velat testa dessa drinkmixers. Idén är ju så bra. Lite sprit och en Schweppes "Mix & serve" och voila så har man en drink bara så där helt utan krångel. För ett par helger sedan lyckades jag få tag i en flaska av varje smak och tänkte nu att jag skulle göra ett litet test av drinkmixarna här i bloggen.
Först ut är Strewberry daiquiri. För att bli det det ska krävs även en skvätt rom. Jag har testat med Baccardi eftersom det är en klassiker när det kommer till att blanda drinkar (och den enda vita rom jag har hemma om sanningen ska fram)
Först utan sprit: För den som av olika skäl känner för att ta en drink utan alkohol kan det ju vara trevligt att kunna bli serverad nått annat än cola eller fanta då och då. Smaken är lite drinkliknande och känns mer vuxen än vanlig läsk vilket ju kan vara gott ibland, men jag vet inte om jag håller med om att det smakar så mycket jordgubbe. Drinkigt på nått vis med en viss sötma som inte slår över, men jordgubbe. Nej inte mycket. På sin höjd lite bärigt. Kanske. Jag anar redan att det med sprit inte kommer att bli så mycket bättre.
Med en skvätt rom: Jag har helt rätt. Det blir inte bättre. Ska jag nu jämföra med hur de Strawberry  daiquiris smakat som jag druckit ute så pratar vi inte om samma galax. Heter en drink nått med strawberry så ska det banne mig smaka så också, men det gör det inte och rommen trollar inte fram någon underliggande slumrande jordgubbston som plötsligt väcks till liv av alkoholen heller. Faktum är att jag tycker att mixern var godare som den var UTAN rom. Färgen är blektrosa vilket är väldigt vackert och den är lagom kolsyrad och jag uppskattar det lilla formatet och den snygga flaskan, men vad gör ett snyggt yttre när innandömet är så bedrövligt?

Den här passar bäst en dag när man inte kan eller vill dricka alkohol, men ändå vill ha nått festligt. Å andra sidan kan man ju då göra sig en kopp te eftersom det är betydligt mer njutbart än Schweppes Mix & serve Strawberry daiquiri.

Bryssellkål

När jag fortfarande bodde hemma brukade mamma säga att det var så tacksamt att laga mat till mig för att jag åt allt. Detta var inte riktigt sant för jag hävdade bestämt att det fanns två saker jag inte åt och det var stekt torsk och brysselkål. Jag fullkomligt avskydde panerad stekt torsk och kokt brysselkål. Det senare förekom inte så ofta men stekt torsk åts det enligt min mening alldeles för ofta. En gång fick min pappa för sig att han skulle göra njursaute. Då utökades listan med ytterligare en sak som jag absolut inte tänkte stoppa i min mun. Fy farao som det luktade. (När jag ändå är inne på listan "saker jag inte stoppar i munnen" så kan jag bara upplysningsvis tala om att jag inte äter surströmming heller). Ok tillbaka till brysselkålen.

För ett par år sedan var jag på nått julbord där det bjöds på bland annat brysselkål. Jag tittade en stund på det rågade fatet där friskt gröna små kålhuvuden låg. Här och där lite lätt brända som om de legat i en stekpanna. Strött över den smaragdgröna lilla kullen låg hela gyllene rostade hasselnötter. Min nyfikenhet var helt klart väckt. Denna skapelse påminde inte alls om de bleka sönderkokta bollar jag tidigare stiftat oangenäm bekantskap med, nej de såg riktigt goda ut. Jag sträckte tveksamt ut handen och la med den silverfärgade skeden upp ett grönt litet huvud på tallriken tillsammans med två nötter. Jag behöver ju inte äta upp det, tänkte jag.
Tillbaka vid bordet delade jag omsorgsfullt på kålhuvudet som var mjukt men ändå spänstigt och lät halvan tillsammans med en nöt slinka in i munnen.
Det var fantastiskt!
Den milda fräscha brysselkålssmaken som är lite mer grön och har ett kortare men högre och mer distinkt anslag mot smaklökarna än vad tex vitkål har lyfts fram ytterligare av den nötiga runda smaken hos hasselnöten. Som ni förstår ströks från denna stund brysselkål från listan av saker jag inte stoppar i munnen och jag återskapar då och då denna utsökta rätt med stor förtjusning.

Man tar ett paket färsk brysselkål och kokar dem i vatten som man både saltat och sockrat. (Typ 1½ L vatten 1 tsk salt och 1 tsk socker). Man kokar dem så att de blir mjuka men inte så att de förlorar all spänst.  Häll av vattnet.

Rosta 1-1½dl hasselnötter.

Smält en stor klick smör i stekpannan och lägg i kålen. Skaka ofta så att de små huvudena inte blir för brända, strö över lite salt och peppar. Tillsätt nötterna och låt allt bli varmt. Sedan är det bara att hugga in. Lika gott att servera som vegetariskt alternativ som tillbehör till kött eller fisk.

Nyårsbomb

Inspirerad av svensk skog, ICAs Buffé och det faktum att jag inte gjort något med glass på länge skapade jag denna bomb till nyårsmiddagen. Visserligen har jag fuskat lite med sorbeten och köpte Sias blåbärssorbet, men det finns massor med recept på sorbet för den som önskar göra egen, så jag ger mig inte in på det här.
Min bomb räcker gott och väl till 12 personer och då blir det troligen lite över dessutom, men den är lika god dagen efter festen också så det lär inte vara ett problem ;)

1 ½ L blåbärssorbet
1 ask Mascarpone (125g)
2 dl vispgrädde
5 msk lilör 43 (eller så kan man ta vaniljextrakt, men då stämmer inte måttet utan du får smaka dig fram)
3-4 msk honung (jag tog 3 men kunde gott klämt i med 4)
½ pressad citron
17 fullkorns digestive
1 kaka mörk choklad (jag använde Lindt 70%)
50 - 100 g smält smör (använd bara så mycket så att kex och choklad binder ihop.

Ta fram blåbärssorbeten så att den hinner mjukna.

Kex och choklad körs i en matberedare tills det blir smulor. Sedan häller man över smält smör och kör igen så att allt blandas. Det ska påminna om våt sand som man kan bygga slott av :)

Ta fram en stor bunke som tål att stå i frysen. Fördela sorbeten i bunken och tryck upp den längs kanterna så att det bildas en grop i mitten. Ställ i frysen medan du gör mascraponeglassen.

Vispa grädden fluffig i en bunke.Rör ner mascarponen, likör, honung och citronjuice. Rör till sen slät konsistens. Fyll sedan gropen i blåbärssorbeten med mascarponeröran och släta till. Strö slutligen ut kexblandningen och tryck till lite lätt och ställ in i frysen minst 5 timmar. Perfekt att göra dagen före festen mao.

Glöm inte att ta ut den en god stund före serveringen så att du får ut bomben ur bunken och vänd upp den på  ett fat. Strö på lite hemgjord nötkaramell på toppen stick i ett par tomtebloss fjutta på och möt folkets jubel. På bilden har jag tagit bort tomteblossen, men det var fint när de brann.

Sista dagen

Nu har jag varit 44 år i ganska precis ett år och sitter här i soffan och undrar vad som ska hända nu. Ja att jag blir 45 går ju så att säga inte att ändra på och det behövs inte heller för jag känner att det är precis nu och här jag vill vara. Jag har inte behov av att ändra på nått. Jag bara trivs och mår bra. Allt jag behöver och som gör mitt liv rikt finns inom dessa väggar och nått annat behöver jag inte för att kunna vara lycklig. Nä jag saknar inget. Jag önskar mig absolut ingenting för allt jag behöver har jag redan. Rätt skönt att känna så och kunna känna i djupet av sitt hjärta att inget viktigt saknas i livet. Jag önskar att alla människor skulle kunna få ron att känna så. Att i själ och hjärta vara nöjd och se vad livet har gett istället för att jaga det ouppnåliga. Visst har jag fortfarande drömmar och visst kan jag känna begär efter saker, men det är inget jag inte kan avstå ifrån.
Det har tagit tid, men jag är är lycklig och jag är tacksam för allt jag har och det är en härlig känsla att åter se fram emot en födelsedag.