Jag lever, men har absolut ingen tid över för min lilla blogg just nu. Jobbet är fullt tillräckligt bara det och sedan är dessutom kvällar och helger späckade med aktiviteter av alla de slag. Mycket är roligt och annat känns mer som plikt.
Jag ska bara försöka hålla ut till midsommar så lugnar det ner sig sedan.
Mitt i allt har en närstående blivit allvarligt sjuk så jag har i sanningens namn inte varit så inspirerad att sitta vid datorn och skriva små piffiga inlägg. Nu verkar det dock som prognosen framöver ändå är rätt hoppfull så jag lägger min tro till att allt kommer att lösa sig och bli bra i slutändan. Det måste det bli. För jag älskar min pappa så fruktansvärt mycket..........
4 kommentarer:
Käraste vännen,tänker så mycket på dig. Stora kramar på dig och du vet var jag finns om du behöver något. Alltid!
Å vad tråkigt att höra! Jag håller en par tummar och tänker på dig! Skönt med ett livstecken från dig ändå! Sköt om did, kram kram!
Jobbigt :(
Ta hand om dina nära och kära och återkom när det finns mer tid!
stor kram!!
ÅÅÅ jag vet! Tänker på dig och väntar här!
Skicka en kommentar