Sabbad helg!

Snabbkurs i hur man sabbar sin och familjens helg!

Under veckan ser man till att skaffa sig vinterkräksjukan så att den bryter ut lagom till natten mellan fredag och lördag. Sedan ägnar du den natten åt kräksjukans alla nöjen medan maken vankar som en äggsjukhöna utanför badrummet och undrar om det finns nått han kan göra. Resultat: Ingen av er får sova!
Sedan tillbringar man lördagen i sängen, svag som en kattunge och försöker återställa den minst sagt bristfälliga vätskebalansen och oroar sig för hur man ska orka gå på kvällens konsert som man har biljetter till! (Det är viktigt att man skaffat sig nått kul att göra på lördagskvällen så att man verkligen får genomlida lördag dag med en del ångest. Natten går bort eftersom man inte riktigt har tid att ha ångest över någon jäkla konsert just då) Vi 17-tiden vinglar man ut i duschen och försöker övertyga både maken och sonen om att -Jorå jag mår fint. Inga problem. Vilket inte blir särskillt trovärdigt eftersom ansiktsfärgen får nytvättade lakan att se skitiga ut! Sedan körs sonen över till de snälla morföräldrarna som lovat vara barnvakt och man åker hem och tänker : -Härligt 4 timmar kvar innan jag måste göra mig iordning.

Obarmhärtigt nog blir klockan 21 mycket fortare än vad man kan tycka är lämpligt och det är dax att sminka sig och klä sig för kvällens konsert (Spetznaz och Covenant på Universitetet)

Sa jag att jag lyckats få i mig ungefär 1 äpple på hela dagen + te och en massa vatten? Ni förstår själva ! Pigg som en lärka!

På grund av mitt eländig tillstånd tar vi bilen ut och kommer lagom till när Spetznaz börjar spela. I pausen mellan banden dricker jag lite Coca-Cola (Tanken var ju att vi skulle festa lite så .....) Efter typ tre låtar på Covenants del av konserten känner jag att jag inte pallar stå längre och hittar en stol att parkera mig på. Så fort dom slutat spela åkte vi hem!
Åhh tänker ni. Nu är det värsta över. Ha ha ha ni har så fel.

På söndagen åker vi till snälla morföräldrarna för att hämta sonen och stannar på middag som jag faktiskt lyckas få i mig lite av. Sedan börjar sonen klaga över ont i magen.......... Hmmm Jag ber om en påse som vi kan ha i bilen, men vi hinner inte riktigt så långt. När vi håller på att ta på oss ytterkläderna får jag snabbt användning för påsen.... (Det är alltså viktigt att man ser till att smitta andra i familjen för att det roliga inte ska ta slut alltför snabbt)

Söndag natt tillbringas med att ta hand om liten son som kräks och kräks och kräks. Det byts tröja och sängkläder. Det matas vatten skedvis. Det vysjas och klappas och hålls om pannan när det är dax för nya kräkningar.
Resultat: Ingen får sova.

Idag har jag tvättat och tvättat och tvättat. Matat utslagen liten fågelunge med te, vatten, bröd med smör och banan. Torkat golvet och tvättat av soffan. (Varför kan ni nog lista ut) Osv.

Sonen är nu märkbart bättre. Mycket bättre och ser tom fram emot lite hemlagad potatismos som straxt är klart.

Frågan är bara. Var det DETTA jag såg framför mig när jag vaknade i fredags?
Nopp!