Att vilja stoppa tiden en smula

Det är likadant varje morgon det är min tur att gå till jobbet. Jag håller på att aldrig komma iväg. Det är så otroligt svårt att gå ifrån Lilla damen, sonen och maken. När hon tittar med sina stor blå ögon på mig så är det precis som att berör mitt allra innersta och jag vill bara frysa tiden och vara där i hennes blå ögon för alltid. Sonen hinner man ju inte få så mycket ögonkontakt med för han har ju så mycket pyssel för sig jämt, men när man väl lyckas fånga upp honom en sekund så är det samma sak där. Som igår kväll när jag var inne och tittade till honom efter det att han somnat. Han mjuka lilla kind som fortfarande är len som siden och de lugna andetagen fick mig att vilja stoppa tiden och bara vara där hos honom och stryka hans kind för alltid......................