Här är Lilla damens och min favoritdanslåt just nu, men det är alltid med tårar i ögonen jag lyssnar till den här. Den är så vacker men också så sorglig på nått sätt. En tanke på att göra någon sorts cover på den här har jag hastigt tänkt, men jag inser att jag ALDRIG kommer att kunna sjunga den här utan att börja gråta så jag nöjer mig med att lyssna på Frankie Boy istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar