Ibland dyker det upp möjligheter i livet. De där möjligheterna tvingar oss ofta att rubba trygga invanda mönster, men erbjuder i gengäld något nytt och spännande och chansen att förändra. Hur många gånger händer det egentligen i livet att sådana chanser dyker upp? Och hur många gånger är man inte för rädd för att våga ta dem för att sedan ångra att man inte ens försökte?
Det har precis hänt mig. En chans har dykt upp och magen är i uppror. Ska jag våga. Mina trygga invanda rutiner kommer inte att vara de samma ifall allt går i lås. Å andra sidan. Det är PRECIS det här jag bett om. Just en chans av det här slaget har jag bett universum om att skicka i min väg och voilà: Leverans. Avsändare universum.
Det ligger ju helt klart i farans riktning att universum kommer att avskriva mina framtida böner med motiveringen: Hon menar ju ändå inte vad hon säger........ Om jag förhåller mig passiv. Så imorgon ska jag nog ringa ett samtal. Det blir det första steget ut i det okända. Kanske blir det inte mer än ett samtal och då kan jag ju alltid krypa tillbaka in i tryggheten igen eller så kommer det samtalet att sätta saker i rullning och aldrig mer blir min värld sig lik så som den ter sig idag.
10 kommentarer:
Oj, det låter spännande! Våga, våga våga! *peppar* Och berätta sen vad det handlar om såklart!
Du är förresten utmanad hos mig!
Ja det kan jag ju säga att de saker jag ångrar i livet är dem jag inte gjorde, inte de jag gjorde... (o kanske en del saker jag sagt men det är en annan historia)
tack för tips om pilates...men oj det ser svårt ut! Har kikat på youtube..
Åhh va nyyyfiken jag blir! Klart du vågar! Man måste chansa här i livet för att vinna något! Har du dessutom chansen att kunna krypa tillbaka till tryggheten igen, har du ju inget att förlora... eller?!
Go, go, go!
Något med musik kanske?
ÅÅÅÅ, klart att du ska våga min modiga vän! Jag håller som alltid stenhårt på dig!! (Är dessutom ofantligt nyfiken!!)
Jonna: Tack för peppingen! Jag kollar in utmaningen.
CC: Ja det är nog så, så jag har faktiskt vågat, sedan får vi se hur det blir för det är inte bara upp till mig, men då har jag i alla fall försökt.
Marina: Jag lovar att berätta när saker och ting (eventuellt) blivit klart. Nej inget att förlora så visst vågade jag.
MissUD: Det hade varit kul, men nej inget med musiken.
Spader: Jo det är klart att jag vågade :D Tack för stödet. Jag lovar att berätta när (om) det blir något, men nu har jag i alla fall tagit det steg jag behövde ta för att sätta bollen i rullning så nu är det inte bara upp till mig om du förstår.
Ojojoj vad spännande. Och läskigt. Men ändå. Våga göra det du innerst inne drömmer om, även om du inte vet utgången i förväg.Önskar dig lycka till med beslutet!
Pixalexia: Det är spännande och det är sannerligen läskigt, men jag vågar och nu ska bara ett antal saker gå i lås så kan jag berätta vad jag svamlar om :) Tack för lyckönskningarna.
WIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII jag säger bara WIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII
Hanton: Ja du! Jag hoppas verkligen att det går i lås. Det vore mer än roligt. Nu har jag liksom vant mig vid att en stor förändring kan komma att ske så nu är jag redo :D
Skicka en kommentar