Jag kan berätta hur man VERKLIGEN får fart på svettningarna! Alla som haft en bebis kommer att veta PRECIS vad jag pratar om.
Igår gick jag en promenad och meningen var att jag skulle avsluta den med att gå in på Ringen och handla mat och sedan gå direkt till fritids och hämta sonen. Det blev inte riktigt så .....
När jag handlat klart så vaknade Lilla damen lagom till det att jag stod i kassan och skulle betala. Ganska snabbt insåg jag att det här inom kort kommer att utvecklas till akut hunger så i stället för att gå direkt till fritids och hämta sonen så bestämde jag att vi skulle gå hem så att hon kunde få lite mat i lugn och ro.
Vi hann inte ens ut ur Ringen så hade jag en vilt skrikande bebis i vagnen. Bara det är ganska stressande och det blir ju inte bättre av att man får sura blickar av tanter med hoppsnörpta munnar. Jag riktigt ser hur hälften av dem tänker, -Kan hon inte få tyst på ungen! medan den andra hälften tänker: -Kan hon inte ta hand om sitt barn! Svetten har vid det här laget börjat sippra fram i nacken och mellan skulderbladen. Jag gissar också att mitt ansiktsuttryck börjar se ganska desperat ut medan jag med tröstande ömma ord försöker förklara för Lilla damen att vi snart är hemma och att maten snart kommer att serveras.
Ut från Ringen och mer eller mindre galopp trottoaren fram. Lilla damen gallskriker och har inte alls någon förståelse för att maten inte är framme än. Svetten rinner och mina för ett par timmar sedan nyduschade armhålor är ett minne blott. I det här läget är man ganska så färdig att meja ner vem som helst som står mellan mig och hemmet och VAD tror ni händer då???? Det som garanterat aldrig någonsin skådas på stadens gator annars blockerar plötsligt min framfärd.
TRE, japp gott folk ni läser rätt, TRE tanter med rullatorer som går i bredd!!!!! Hur ofta ser man det??? Jag bara frågar! Tänk efter! Har du någonsin sett TRE tanter med rullatorer gå i bredd? Nej, jag trodde väl inte det. Gå och gå förresten hade de kört bil är jag säker på att de fått böter för att de körde för långsamt! (Jag inser ju att man inte springer när man passerat 80 år och det är helt ok, men måste de praktisera krypkörning tre i bredd!) Med denna mur av tanter och rullatorer framför mig är jag tvungen att tvärnita för att inte börja kapa hälsenor med vagnen.
Jag försöker påkalla deras uppmärksamhet och snällt och vänligt (jo faktiskt) be att få komma förbi, men församlingen framför mig har inte bara svårt att gå utan är också stendöva. Jag gör några till artighetsförsök, nu med lite mer tryck i rösten, utan framgång. Man kan ju tycka att de borde höra Lilla damens illvrål, men icke och med tanke på deras hörsel kan de ju knappast föra någon konversation under promenaden så VARFÖR gå i bredd?
Jag är nu blöt över hela ryggen av stressframkallad svett och tappar den lilla självbehärskning jag har kvar och fullständigt vrålar: URSÄKTA JAG VILL KOMMA FÖRBI!!!!!
En av tanterna vänder sig sakta om och frågar med knarrande röst: -Vill du komma förbi sa du? Jag stirrar vilt på henne och säger med sammanbiten röst: Ja tack! Det vore snällt!
Då upptäcker plötsligt övriga tanter att det händer nått bakom ryggen och ser i samtidigt Lilla damen som skriker så att hon är högröd i ansiktet. - Jag tror att den lilla är hungrig, säger damen i mitten lugnt. Ja men tack för upplyssningen! (I det här ögonblicket kan man använda mig som braständare eller värre.) - Mmmm, pressar jag fram. Vi är straxt hemma och då ska hon få mat. Sedan manövrerar jag vagnen genom den lilla luckan som uppstått mellan rullatorerna och sätter av i ilfart mot hemmet. Bakom mig hör jag en av tanterna fråga: -Är det en flicka? Jag lät frågan hänga i luften och flängde hem.
Kan tala om att vi har väldigt fin akustik i vårt trapphus. Har inte tänkt på det förut, men efter Lilla damens konsert där igår så vet jag och efter att ha fått en tutte i munnen förvandlades hysterisk bebis till mycket nöjd och lycklig bebis igen!
8 kommentarer:
Ojojoj, vilket motionspass... Skönt att ni till slut kom i mål :)
Gode tid! Du har rätt. F&S kan äta damm.
Annie: Ja det var er pers! Jisses vad ens modersinstinkt kan göra med en!
Miss KDY: Japp! De ligger i lä med hästlängder. Ska vara deras spiningpass som kan tävla med den svettattacken
åååå, jag blir alldeles anfådd bara att läsa det ;-)
personligen så har jag svårt för att gå i butiker och köpcenter där det är stress, jäkt och för mycket människor. Gillar inte IKEA exempelvis.
Förstår både dig och lilla damen som snabbt ville hem, hem, hem och få mat och lugn och ro. Och slippa terrortanter som grädde på moset.
Hejar på team bling bling girl och lilla damen i alla lägen!
*S*....åh fy, det där hade jag ju glömt!!! Alla de där blickarna, de onda ögonen man får när bebis tjuter....och tantparaden...*S* jag riktigt KÄNNER & SER det framför mig, klockrent!
Klippa hälsenor funkar alltid som backup plan & helst med bimboblick...då viker folkhavet & man är ännu mer galen mor i gnällandets onda blick!
Maria: Ja du det var en pers. Framför allt för att jag blir tokig när hon inte mår bra. Det är mer stressande än något annat.
Håller helt med om stressiga ställen med mycket folk. IKEA är helt klart blodtryckshöjande!
Redangel: Ja det är läskigt hur fort en del verkar glömma hur det är att ha barn. Ibland har man lust att bara skrika rakt ut "BARN GRÅTER IBLAND OK!" och då hör jag ändå till den kategorin mödrar som tar upp min bebis när den gråter (utom denna gång eftersom det går fortare att köra hem än att försöka manövrera en matvarulastad vagn med en hand och vi var så nära.)
Man glömmer fort måste jag säga. Mina är nu 11 år så det var ett tag sedan...
Vero: Ja och tur är väl det! Fy vad man kan bli ledsen på oförstående människor ibland
Skicka en kommentar