Jag har ju varit lite dålig på att blogga den senaste tiden vilket främst har berott på att jag velat ta till vara den sista tiden av mammaledigheten maximalt. Visserligen har jag ju jobbat två dagar i veckan sedan i september förra året, men övriga dagar har jag varit hemma med barnen och nu är det slut med den lyxen. Det lär ju inte bli fler barn för vår del så nu är det oåterkalleligen slut på att få vara mammaledig……. aldrig mer…… Det är inte utan att det känns lite sorgligt att den fasen i mitt liv är över att jag aldrig mer ska vara gravid och föda ett barn. Framför allt önskar jag att jag kunde vara hemma mer med Lilla damen, att vi inte skulle behöva sätta henne på dagis i slutet av augusti, men både maken och jag måste tillbaka till jobbet nu så efter den här sommaren är det tvunget att hon börjar på dagis, då det är dax för maken att börja jobba fem dagar i veckan igen. Visserligen tror jag att hon kommer att uppskatta det eftersom hon alltid dras till andra barn och vill vara med, men i modershjärtat så svider det. Hon är ju så liten och så ömtålig och jag vill inte att hon ska behöva möta den tuffa världen riktigt än….
Nå tiden med Lilla damen har varit underbar och jag hoppas att all den kärlek och omtanke vi i familjen har gett henne från dag ett har rustat henne bra för att möta världen på gott och ont som väntar runt hörnet.
Helgen har vi tillbringat i Norrköping hos makens syster med familj. Vi har hunnit med picknick i gröngräset, en del shopping, fika på stan, ett glas vin på balkongen, promenader och middag med övriga släkten från Norrköping. Det har varit jättemysigt och roligt och det är alltid sorgligt när man packar bilen för att åka hem igen.
Så här i avslutningstider vill jag uppmärksamma barnens kusin A som går ut nian nu och har lyckats höja ytterligare 3 ämnen till MVG, så det är med stor värme och stolthet vi önskar henne lycka till när hon nu lämnar grundskolan bakom sig och kliver iväg mot vuxenvärlden via gymnasiet. Sonen har ju en bit kvar och går ”bara” ut 2an ännu så länge, men ska inte desto mindre ha stor högtidlig avslutning i kyrkan imorgon eftermiddag då vi ska dit och lyssna på fin sång som klassen övat in under våren. Som avslutning tänkte vi lyxa till det lite så där mitt i veckan och gå till någon mysig restaurang och äta middag. Det är han värld lille sonen efter ett helt läsår.
3 kommentarer:
Alltid när jag läser din blogg får jag en varm känsla i magen. Det känns så genuint härligt med familjelivet och just det här med att njuta av små saker i vardagen.
Visst är det svårt att förstå att föräldraledigheten är över...tiden gick så fort! Men medan de första åren kan kännas förbisvischade kan en vaknatt känns som en evighet... Att vara mamma och tidsbegreppet!
Men vi här ute, i den "verkliga" bloggvärlden, gläder oss åt att få höra mer av dig!
Miss UD. Vad glad jag blir att du gillar min sida. Kram på dig och tack för berömmet. :)
Spader Madam: Hi hi ja det kan verkligen kännas som att klockan har eget liv när man är mamma.
Jo jag ska försöka mig på bot och bättring när det gäller bloggandet och jag blir ju väldigt glad när jag hör att det finns folk där ute som "vill ha mer". Kram :)
Skicka en kommentar