Inget ni behöver testa

Jag kan bara meddela att årets influensa är en aggressiv rackare som slår till inom loppet av en halvtimme och sedan låter en tillbringa ett par dygn med feber, huvudvärk och en ömmande kropp som känns som om den passerat genom ett valsverk. På två dagar har jag knappt kunnat ta mig ur sängen, så slut har jag varit. Därefter följde en natt av orolig sömn och svettningar som fick mig att tro att jag vaknat upp i en mindre sjö. Drömmarna jag haft under de här nätterna ska vi inte prata om. Dom har varit helt skruvade. En dröm som jag särskilt kommer ihåg var när jag och några andra (vet inte vilka) plötsligt sögs ut i rymden och bara fortsatte bort bort från jorden och sedan hamnade UTANFÖR universum. Först då när vi såg universum som en gnistrande boll som sakta försvann och allt som var kvar var ett kompakt mörker blev jag rädd och insåg att det finns inget mer än det här snart försvinner ljusbollen och kvar finns bara tomheten. Det var riktigt obehagligt. Som tur var så vaknade jag innan mörkret slukade oss och det är jag riktigt tacksam för.

Ett stort tack till min pappa som kom och hjälpte mig med Lilla damen när jag var som sjukast och maken var i Norrköping. Pappa jag vet inte hur det hade gått om du inte kommit och hjälpt mig. Kram!