Igår var jag och maken på (förhoppningsvis) sista besöket på MVC. Vi mätte magen och lyssnade på hjärtat på Lilla damen. Måttet på magen var fin fint och Lilla damens hjärta slår så bra man kan önska sig. Vår rara men lätt förvirrade barnmorska önskade oss lycka till och hoppades att vi inte ska behöva komma på den bokade tiden nästa vecka och det hoppas vi med! Hellre bebis än MVC-besök!!!
Eftermiddagen tillbringade jag i soffan med att se en säsong av Coupling. Har du inte sett serien så kan jag VARMT rekommendera den. Den är så hysteriskt rolig och oavsett om man lever i en relation eller är singel så känner man ofta igen sig även om situationerna i serien naturligtvis är väldigt tillspetsat.
På kvällen så började jag känna av en ihållande molande värk långt ner i korsryggen och efter en stund fick jag en ordentlig värk …….. sedan en till ……. och en till. Jag stånkade mig igenom ”Men in trees” och ”Lost”. Efter det började jag få någon sorts hopp om att NU kanske det trots allt är på gång då, så jag gick och la mig för jag tänkte att här gäller det att sova ett par timmar så att man orkar med. Sedan vaknade jag vid tvåtiden och då var värkarna borta!!!!! Surprise surprise!!!!
Idag så har jag fortsatt värk och en hel del sammandragningar, men inget regelbundet värkarbete så det är bara att fortsätta med den evighetslånga väntan…………
Nä nu ska jag fördriva tiden med att göra två sorters fudge till Öppet hus på sonens skola. Bild och recept kommer senare.
6 kommentarer:
ååå, vad spännande att fälja dagarna till Lilla Damens ankomst :-)
Fudge låter underbart. Mums!
Stackars dig som går omkring och får vänta otåligt! Håller tummarna för att Lilla Damen gör entré i världen snart :)
Maria: Jo visst är det spännande (på ett annat sätt än att vara med i samurajfilmer kan tilläggas) men också jobbigt när man hela får indikationer på att NU är det igång.... nej NU är det igång ...nej *snark* Det blir väldigt mycket omstart hela tiden och det är slitigt för både kropp och själ. Samtidigt kan jag ju inte strunta i signalerna när dom kommer för OM det är på riktigt så måste jag vara med från början så att säga. Du tränar ju kampsport så du förstår nog precis vad jag menar.
Mary: Ny Vargasbrutta!
Ja nu är det liiiiite synd om mig. Blev rejält snuvad igår känns det som. Jag tröstar mig med att NÄR hon väl kommer så VET jag att jag kommer att tycka det var värt all väntan. Fortsätt gärna hålla tummarna!
Båda: OM det inte sätter igång mitt i natten och/eller går väldigt fort så att vi inte hinner med så funderar jag på att ha en on-linerapportering direkt här i bloggen från det att det sätter igång till dess att vi åker till BB. Jag tänker mig att det kan vara lite kul för Lilla damen att läsa det när hon blir stor och även roligt för mig och maken att ha kvar minnet av de där sista timmarna innan vi fick vår lilla dotter.
Wow! Vilken bra idé med online-rapportering.
Jag skulle sitta klistrad vi dataskärmen än mer än jag gör idag. Och bita på naglarna ;-)
Och det lilla busfröet kan ju faktiskt komma när som helst så jag förstår att du måste vara beredd hela tiden samt att det blir många "omstarter".
Säkert är i alla fall att inom tre veckor är hon här. Och att våren är i luften :-)
P.S. Har du hört Lalehs låt "mamma"? Den är så fin...
Här är en länk:
http://www.youtube.com/watch?v=KjnMwz7MEks
Maria: Ska kolla länken! Hade lite svårt för henne i början men har börjat tycka hon är rätt cool!
Skicka en kommentar