torsdag, mars 15, 2007

5 dagar kvar till bebis

Nä! Ingen bebis än!

Igår var sonen hemma eftersom det var studiedag i hans skola. Det var skönt att få sällskap en hela dag mitt i veckan och vi ägnade dagen åt läxor, ultraljud på sjukhuset och en videofilm.

Jag vet att jag tjatar lite om det men jag måste säga att jag är grymt imponerad av vad han redan lärt sig fast han inte gått mer än en och en halv termin i första klass. Jag vet ju att hans skola har väldigt höga ambitioner för sina elever och så har han en otroligt bra fröken, men i alla fall!

När läxläsningen var klar. Tog vi en sakta promenad i den härliga vårsolen till sjukhuset för att göra en tillväxtkontroll på Lilla damen. Sonen var jätteduktig och satt snällt och tittade på dom ganska obegripliga bilderna på tv-skärmen i taket. (När bebisarna är så här stora så ser man inte hela på en gång som när man gör det ordinarie ultraljudet i vecka 18, så det kan bli rätt förvirrande ibland.) Sin vana trogen försökte hon smita undan, tror jag har nämnt det förut att hon inte gillar apparater, och eftersom hon busade så mycket med barnmorskan så tog undersökningen rätt lång tid, men till slut lyckades hon i alla fall få till bra bilder så hon kunde göra mätningen. Man mäter huvudet, buken och lårbenet och gör någon sorts uträkning som ger en uppskattad vikt av barnet. Värdet kan skilja sig ett par hekto från barnets verkliga vikt eftersom man vid ultraljud inte kan ta hänsyn till fettmängden, men man får i alla fall en fingervisning om att barnet växer som det ska. (Vilket Lilla damen gör.)

Under hela eftermiddagen lätt Lilla damen mig på ett väldigt tydligt sätt få veta att det här med undersökningar, speciellt där apparater är inblandade, ska jag lägga av med. Jösses så ilsket hon for runt! Och nu när hon flyttat ner i bäckenet så kan jag tala om att det ibland gör riktigt ont. Man lär ha mycket nerver där nere i bäckenskålen (eller vad jag ska kalla det) och jajamensan det HAR man. Jag fick inte mycket paus från sammandragningar och kickar under eftermiddagen (och kvällen) så jag blev inte helt ledsen när sonen föreslog en film när vi kom hem från sjukhuset!

De senaste kvällarna nu har jag fått nått ”fel” på termostaten. Det känns som om det är 40 grader varmt i lägenheten och jag börjar svettas utan anledning. Igår var det så illa att jag omöjligt kunde sova så klockan hann bli 1.30 innan jag kom till ro.

Idag ska jag till MVC för kontroll vilket känns lite ”onödigt” eftersom jag såg att hon mådde bra igår, men det är väl bara att bita ihop och pallra sig iväg!

I helgen fick maken för sig att Lilla damen skulle komma idag torsdag och jag hoppas innerligt att han har rätt, fast då får det nog börja hända nått VÄLDIGT snart. (Lilla damen! Det är HELT ok att pappa får rätt. Jag tycker tom att det är en riktigt bra idé! Nu sätter vi lite fart gullet! Ok!)

5 kommentarer:

Mary Lady Luck sa...

Oj då, jag trodde också att det var Lilla damen-entré igår. Men hoppas pappa får rätt, det är ju en underbar dag att födas på idag :)

Anonym sa...

Så spännande. Håller med... nu bara hon måste komma ut ;-)

dddd sa...

Du tar väl med dig datorn in i förlossningssalen och bloggar direkt? Tänkte väl det. ;)

Anonym sa...

Glöm inte att sätta på webcamen - så att vi kan hjälpa till med krystandet: Åh hej, åh hå!

Det går jättebra, känner du att hon är nästan ute nu - en sista krystning bara - du är jätteduktig - så där ja.

Pust!

*Blev svettig av medstånkandet*

Fru Choklad sa...

Mary: nej tyvärr hade han inte det, men det finns ju en morgondag så vi sätter vårt hopp till den.

Maria: Ja hur kul kan det vara där inne???? Man börjar ju stilla undra!

Miss KYD: HA ha ha Jo jag skulle vilja se makens min.... oj oj, men jag ska i alla fall försöka hinna med att tala om att vi åker till BB när det är dax!

Lenak: Åh herre gud! Jag vill ju inte skrämma slag på alla stackars kvinnor! Kan se rubrikerna. Galen kvinna bloggade sin förlossning live med webcam. Nu ligger förlossningsavdelningarna öde på landets sjukhus. Tusentals barnmorskor arbetslösa!
Jo jo det vill man ju inte orsaka.